<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/"
		>
<channel>
	<title>Kommentarer till 3000 tecken</title>
	<atom:link href="http://3000tecken.wordpress.com/comments/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://3000tecken.wordpress.com</link>
	<description>En samtidshistorisk stilövning</description>
	<lastBuildDate>Thu, 23 Jul 2009 11:58:53 +0000</lastBuildDate>
	<generator>http://wordpress.com/</generator>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
		<item>
		<title>Kommentarer till Föredrag i Malmö på fredag! av Stadsdelsmotstånd &#8211; häfte som pdf samt lite gamla bilder &#171; Kim Müller</title>
		<link>http://3000tecken.wordpress.com/2009/07/22/foredrag-i-malmo-pa-fredag/#comment-33</link>
		<dc:creator>Stadsdelsmotstånd &#8211; häfte som pdf samt lite gamla bilder &#171; Kim Müller</dc:creator>
		<pubDate>Thu, 23 Jul 2009 11:58:53 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://3000tecken.wordpress.com/2009/07/22/foredrag-i-malmo-pa-fredag/#comment-33</guid>
		<description>[...] staden &#8211; SUF-Malmö 16:00 Med Lenin på byrån -normer kring klass, genus och sexualitet av Andrés Brink Pinto. 17:00 Antigentrifiering &#8211; hur vi bygger en autonom bostadsorganisering på Möllan. 18:00 [...]</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>[...] staden &#8211; SUF-Malmö 16:00 Med Lenin på byrån -normer kring klass, genus och sexualitet av Andrés Brink Pinto. 17:00 Antigentrifiering &#8211; hur vi bygger en autonom bostadsorganisering på Möllan. 18:00 [...]</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Kommentarer till Att återvända till våra sår. av Andrés</title>
		<link>http://3000tecken.wordpress.com/2009/06/28/att-atervanda-till-vara-sar/#comment-32</link>
		<dc:creator>Andrés</dc:creator>
		<pubDate>Tue, 14 Jul 2009 19:42:26 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://3000tecken.wordpress.com/?p=67#comment-32</guid>
		<description>Jag tog bort det inlägg Grenze refererar till (även om det såklart också hade varit intressant att låta det misslyckade och det förkastade stå kvar till allmän beskådan). När jag tagit mig samman ska jag försöka ta upp några trådar här, kanske blir det ett helt eget inlägg...</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Jag tog bort det inlägg Grenze refererar till (även om det såklart också hade varit intressant att låta det misslyckade och det förkastade stå kvar till allmän beskådan). När jag tagit mig samman ska jag försöka ta upp några trådar här, kanske blir det ett helt eget inlägg&#8230;</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Kommentarer till Att återvända till våra sår. av Grenze</title>
		<link>http://3000tecken.wordpress.com/2009/06/28/att-atervanda-till-vara-sar/#comment-31</link>
		<dc:creator>Grenze</dc:creator>
		<pubDate>Fri, 10 Jul 2009 17:52:21 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://3000tecken.wordpress.com/?p=67#comment-31</guid>
		<description>Äh, skit kom åt någon knapp på mitt tangentbord, så här skulle inlägget se ut:

Nu har jag enbart läst två-tre artiklar av Wendy Brown och jag är i grunden sympatisk till blogginlägget, även om jag förhåller mig skeptisk till tanken att vi gör kön, men är inte din kritik ändå orättvis?

Det säger sig självt i någon mån – dock utan att på något sätt bli trivialt – att varje form av sexualpolitik är bestämd av en norm och att den därmed ständigt hänvisar tillbaka till denna norm, men det relevanta är förstås att det skapas en _förskjutning_ just i och med denna hänvisning, det bildas en spricka i normens lag. För då någon accepterar utstötningen och avvikandet, rentav bejakar det, så måste man väl kunna erkänna ett slags undantag? Det är också _förskjutningen_ som gör att såret inte längre är ett sår, utan en produktion av subjektivitet.
Problemet med aktionen är väl därför inte att den reproducerar normen, vilket den inte (enbart) gör, utan att den inte förskjuter den i tillräcklig grad och inte heller är kapabel att göra det, eftersom den helt enkelt är en opportunistisk aktion. Det är förstås kinkigt att avgöra vad som är vad, opportunism eller ej, men att Marx använde begrepp som “verklig rörelse”, “mullvad” osv., handlar ändå om ett försök att söka efter krafter som inte enbart producerar subjektivitet utan även omvandlar subjektivitetens skrankor.

Kritiken bör väl snarare handla om otillräckligheten i just detta, i skapandet av subjektivitet. Marxistiska feministers ointresse för lek med identiteter o.dyl. handlar väl i grund och botten om något annat än ett ointresse för queerrörelser, eller vad det nu kan vara, och bör nog snarare förstås som ett slags politiskt intresse för motstånd mot det som skapar gränser och skrankor för den rådande formen av subjektivitet. Är det inte farligt att överge “determinismen” i marxismen och hemfalla åt queer osv om än endast i teorin?</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Äh, skit kom åt någon knapp på mitt tangentbord, så här skulle inlägget se ut:</p>
<p>Nu har jag enbart läst två-tre artiklar av Wendy Brown och jag är i grunden sympatisk till blogginlägget, även om jag förhåller mig skeptisk till tanken att vi gör kön, men är inte din kritik ändå orättvis?</p>
<p>Det säger sig självt i någon mån – dock utan att på något sätt bli trivialt – att varje form av sexualpolitik är bestämd av en norm och att den därmed ständigt hänvisar tillbaka till denna norm, men det relevanta är förstås att det skapas en _förskjutning_ just i och med denna hänvisning, det bildas en spricka i normens lag. För då någon accepterar utstötningen och avvikandet, rentav bejakar det, så måste man väl kunna erkänna ett slags undantag? Det är också _förskjutningen_ som gör att såret inte längre är ett sår, utan en produktion av subjektivitet.<br />
Problemet med aktionen är väl därför inte att den reproducerar normen, vilket den inte (enbart) gör, utan att den inte förskjuter den i tillräcklig grad och inte heller är kapabel att göra det, eftersom den helt enkelt är en opportunistisk aktion. Det är förstås kinkigt att avgöra vad som är vad, opportunism eller ej, men att Marx använde begrepp som “verklig rörelse”, “mullvad” osv., handlar ändå om ett försök att söka efter krafter som inte enbart producerar subjektivitet utan även omvandlar subjektivitetens skrankor.</p>
<p>Kritiken bör väl snarare handla om otillräckligheten i just detta, i skapandet av subjektivitet. Marxistiska feministers ointresse för lek med identiteter o.dyl. handlar väl i grund och botten om något annat än ett ointresse för queerrörelser, eller vad det nu kan vara, och bör nog snarare förstås som ett slags politiskt intresse för motstånd mot det som skapar gränser och skrankor för den rådande formen av subjektivitet. Är det inte farligt att överge “determinismen” i marxismen och hemfalla åt queer osv om än endast i teorin?</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Kommentarer till Att återvända till våra sår. av Johan</title>
		<link>http://3000tecken.wordpress.com/2009/06/28/att-atervanda-till-vara-sar/#comment-29</link>
		<dc:creator>Johan</dc:creator>
		<pubDate>Fri, 03 Jul 2009 22:39:09 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://3000tecken.wordpress.com/?p=67#comment-29</guid>
		<description>Korpen: Intressant kommentar. Funderar lite på vad du skriver och jag tror att vad det kommer ner till är att förändra/upplösa identitet är det centrala politiska projektet för grupper som Hard Queer (vilket gör att Wendy Browns varning kring hur identiteter skapas blir intressant). Den autonoma vänstern vars klassidentitet du stör dig på har väl däremot ett program (i den mening den har ETT program) som snarare riktar in sig på nedbrytande av institutioner, eller kanske till och med något så Deleuzianskt som blockerandet av vissa flöden (kapitalackumulation) och uppöppnandet av andra (fritt utbyte av varor). Hur identitet, eller gemenskap som jag gillar mer som begrepp, fungerar i det sammanhanget borde väl vara ganska annorlunda. Frågan är om kapital-relationen överlevde ryska revolutionen eller spanska inbördeskriget för att revoltörerna bejakade gemenskapen arbetarklass eller på grund av hur värde skapades, anhopades och distribuerades? Givetvis kan man aldrig helt och hållet separera på saker såhär, men är det ändå inte lite att blanda äpplen med päron att jämför klass med kön/sexualitet på det här sättet - eller fattar jag bara inte vad du menar? Inte för att på något sätt förflytta frågor om kön och sexualitet till en &quot;överbyggnad&quot; - men gör man inte precis tvärt om när man ser kapitalismens/klass som något som bör närmas som om det vore en diskurs/identitet, som om räckte att vakna upp från mardrömmen för att allt ska bli bra.

Vi kan ju alltid tvinga Andrés att svara på det här, han lär ju vara expert i ämnet.</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Korpen: Intressant kommentar. Funderar lite på vad du skriver och jag tror att vad det kommer ner till är att förändra/upplösa identitet är det centrala politiska projektet för grupper som Hard Queer (vilket gör att Wendy Browns varning kring hur identiteter skapas blir intressant). Den autonoma vänstern vars klassidentitet du stör dig på har väl däremot ett program (i den mening den har ETT program) som snarare riktar in sig på nedbrytande av institutioner, eller kanske till och med något så Deleuzianskt som blockerandet av vissa flöden (kapitalackumulation) och uppöppnandet av andra (fritt utbyte av varor). Hur identitet, eller gemenskap som jag gillar mer som begrepp, fungerar i det sammanhanget borde väl vara ganska annorlunda. Frågan är om kapital-relationen överlevde ryska revolutionen eller spanska inbördeskriget för att revoltörerna bejakade gemenskapen arbetarklass eller på grund av hur värde skapades, anhopades och distribuerades? Givetvis kan man aldrig helt och hållet separera på saker såhär, men är det ändå inte lite att blanda äpplen med päron att jämför klass med kön/sexualitet på det här sättet &#8211; eller fattar jag bara inte vad du menar? Inte för att på något sätt förflytta frågor om kön och sexualitet till en &#8221;överbyggnad&#8221; &#8211; men gör man inte precis tvärt om när man ser kapitalismens/klass som något som bör närmas som om det vore en diskurs/identitet, som om räckte att vakna upp från mardrömmen för att allt ska bli bra.</p>
<p>Vi kan ju alltid tvinga Andrés att svara på det här, han lär ju vara expert i ämnet.</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Kommentarer till Att återvända till våra sår. av Andrés</title>
		<link>http://3000tecken.wordpress.com/2009/06/28/att-atervanda-till-vara-sar/#comment-28</link>
		<dc:creator>Andrés</dc:creator>
		<pubDate>Thu, 02 Jul 2009 20:09:11 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://3000tecken.wordpress.com/?p=67#comment-28</guid>
		<description>jag (som är en ganska slö bloggare) funderar och återkommer. Kanske ska jag försöka hinna läsa om &quot;The Desire to be Punished&quot; ur Politics out of History och &quot;The question of Social Transformation&quot; ur Undoing Gender. Sedan kanske det är värt att hålla i minnet att jag närmar mig Queer som teori/kritik och inte som politik, något som rimligen gör en rätt stor skillnad.</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>jag (som är en ganska slö bloggare) funderar och återkommer. Kanske ska jag försöka hinna läsa om &#8221;The Desire to be Punished&#8221; ur Politics out of History och &#8221;The question of Social Transformation&#8221; ur Undoing Gender. Sedan kanske det är värt att hålla i minnet att jag närmar mig Queer som teori/kritik och inte som politik, något som rimligen gör en rätt stor skillnad.</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Kommentarer till Att återvända till våra sår. av korpen</title>
		<link>http://3000tecken.wordpress.com/2009/06/28/att-atervanda-till-vara-sar/#comment-27</link>
		<dc:creator>korpen</dc:creator>
		<pubDate>Tue, 30 Jun 2009 13:02:25 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://3000tecken.wordpress.com/?p=67#comment-27</guid>
		<description>Grym läsning! Tack! Jag har några kopplingar att bidra med... 

När jag har läst Browns kritik av ressentimentstyrd politik så har jag förstått den som en kritik av en identitetspolitik som gör sig beroende av det system som skadar den. Alltså exempelvis reifieringen av identiteten homosexuell under sent 1800-tal som så småningom ledde till hbt-rörelsens bejakande av den från 50-talet och framåt. Browns poäng - som jag förstått den - är att denna ressentimentala identitet - snarare än att upplösa det diskursiva system som konstruerar den som annorlunda - bidrar till att förstärka detta system. Andrafieringen kvarstår - även om de faktiska levnadsförhållandena förbättras genom den politiska kampen. 

Såvitt jag har förstått Hardqueer (och mycket annan queerfeministisk politik) är identiteter en lek, ett spel som syftar till att skapa en ny politisk ontologi. Judith Butler exemplifierar en reaktiv/ressentimental politik med kampen för homosexuellas rätt att gifta sig. Eftersom konsekvensen av den sortens strävande blir en reifikation av en specifik homosexuell identitet, menar hon att strävandet blir reaktivt. 

Jag vill påstå att kritiken av sårpolitiken framför allt är en kritik av våra politiska mål: är målet att försvara en viss identitet eller att lösa upp den? Browns kritik träffar kanske bättre på RFSLs arbete innan queervågen... eller den autonoma vänsterns fasthållande vid arbetarklassidentiteter? 

För övrigt är jag så jävla trött på detta letande efter vad som kommer före och vad som kommer efter. Roten till allt det onda. Klass, kapitalism etc. Måste vi hålla oss kvar i dikotomin bas/överbyggnad nu år 2009? Är det inte dags att lämna kapitalocentrismen? I det avseendet så låter ju Brown rätt mossig i det citatet som du slängde in ovan... vad tror du?</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Grym läsning! Tack! Jag har några kopplingar att bidra med&#8230; </p>
<p>När jag har läst Browns kritik av ressentimentstyrd politik så har jag förstått den som en kritik av en identitetspolitik som gör sig beroende av det system som skadar den. Alltså exempelvis reifieringen av identiteten homosexuell under sent 1800-tal som så småningom ledde till hbt-rörelsens bejakande av den från 50-talet och framåt. Browns poäng &#8211; som jag förstått den &#8211; är att denna ressentimentala identitet &#8211; snarare än att upplösa det diskursiva system som konstruerar den som annorlunda &#8211; bidrar till att förstärka detta system. Andrafieringen kvarstår &#8211; även om de faktiska levnadsförhållandena förbättras genom den politiska kampen. </p>
<p>Såvitt jag har förstått Hardqueer (och mycket annan queerfeministisk politik) är identiteter en lek, ett spel som syftar till att skapa en ny politisk ontologi. Judith Butler exemplifierar en reaktiv/ressentimental politik med kampen för homosexuellas rätt att gifta sig. Eftersom konsekvensen av den sortens strävande blir en reifikation av en specifik homosexuell identitet, menar hon att strävandet blir reaktivt. </p>
<p>Jag vill påstå att kritiken av sårpolitiken framför allt är en kritik av våra politiska mål: är målet att försvara en viss identitet eller att lösa upp den? Browns kritik träffar kanske bättre på RFSLs arbete innan queervågen&#8230; eller den autonoma vänsterns fasthållande vid arbetarklassidentiteter? </p>
<p>För övrigt är jag så jävla trött på detta letande efter vad som kommer före och vad som kommer efter. Roten till allt det onda. Klass, kapitalism etc. Måste vi hålla oss kvar i dikotomin bas/överbyggnad nu år 2009? Är det inte dags att lämna kapitalocentrismen? I det avseendet så låter ju Brown rätt mossig i det citatet som du slängde in ovan&#8230; vad tror du?</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Kommentarer till Att återvända till våra sår. av Don’t mourn, moralize! &#171; Kim Müller</title>
		<link>http://3000tecken.wordpress.com/2009/06/28/att-atervanda-till-vara-sar/#comment-26</link>
		<dc:creator>Don’t mourn, moralize! &#171; Kim Müller</dc:creator>
		<pubDate>Mon, 29 Jun 2009 08:23:36 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://3000tecken.wordpress.com/?p=67#comment-26</guid>
		<description>[...] anledningen till det är, förutom att det är ett bra citat, att rekommendera ett inlägg av 3000tecken. Andrés skriver om normer och att ifrågasätta dom som ett problematisk form av [...]</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>[...] anledningen till det är, förutom att det är ett bra citat, att rekommendera ett inlägg av 3000tecken. Andrés skriver om normer och att ifrågasätta dom som ett problematisk form av [...]</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Kommentarer till Munckska kåren av Andrés</title>
		<link>http://3000tecken.wordpress.com/2009/06/21/munckska-karen/#comment-24</link>
		<dc:creator>Andrés</dc:creator>
		<pubDate>Sun, 28 Jun 2009 14:34:19 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://3000tecken.wordpress.com/?p=64#comment-24</guid>
		<description>Mja, jag har ju inte läst några primärkällor om kåren utan hämtat min information från Stormklockan och Bengt Nillsons artiklar i Historielärarnas förenings årsskrifter 2003 och 2006, men rent spontant skulle jag nog säga att mellankrigstidens borgerliga vurmare för lag och ordning snarare drevs av en rädsla för socialdemokratin som förtäckt bolsjevism (tänk kossackvalet). Staten sågs nog däremot av många fortfarande som en garant för äganderätt och klassamhälle - vilket ju inte är så konstigt med tanke på vilka människor som befolkade de statliga maktpositionerna - och därmed som del av ett borgerligt &quot;vi&quot;. Det sägs att en socialdemokratisk utrikesminister någon gång efter kriget uppgivet konstaterade att de ända som röstade socialdemokratiskt på hans departement var han själv och vaktmästaren (vilken minister har jag tyvärr glömt). Statsmakten - och i synnerhet polis och militär - var också präglad av starka borgerliga värderingar och det finns fog att anta att många högre tjänstemän hade ett otydligt förhållande till parlamentarismen som trots allt var ganska ung vid denna tid. Något som syns i exempelvis att Munck fick så mycket stöd av dåvarande polismästaren i Sthlm samt att den liberala regeringen Ekman inte agerade mot kåren när den kom till statsministerns kännedom.</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Mja, jag har ju inte läst några primärkällor om kåren utan hämtat min information från Stormklockan och Bengt Nillsons artiklar i Historielärarnas förenings årsskrifter 2003 och 2006, men rent spontant skulle jag nog säga att mellankrigstidens borgerliga vurmare för lag och ordning snarare drevs av en rädsla för socialdemokratin som förtäckt bolsjevism (tänk kossackvalet). Staten sågs nog däremot av många fortfarande som en garant för äganderätt och klassamhälle &#8211; vilket ju inte är så konstigt med tanke på vilka människor som befolkade de statliga maktpositionerna &#8211; och därmed som del av ett borgerligt &#8221;vi&#8221;. Det sägs att en socialdemokratisk utrikesminister någon gång efter kriget uppgivet konstaterade att de ända som röstade socialdemokratiskt på hans departement var han själv och vaktmästaren (vilken minister har jag tyvärr glömt). Statsmakten &#8211; och i synnerhet polis och militär &#8211; var också präglad av starka borgerliga värderingar och det finns fog att anta att många högre tjänstemän hade ett otydligt förhållande till parlamentarismen som trots allt var ganska ung vid denna tid. Något som syns i exempelvis att Munck fick så mycket stöd av dåvarande polismästaren i Sthlm samt att den liberala regeringen Ekman inte agerade mot kåren när den kom till statsministerns kännedom.</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Kommentarer till Munckska kåren av Johan</title>
		<link>http://3000tecken.wordpress.com/2009/06/21/munckska-karen/#comment-23</link>
		<dc:creator>Johan</dc:creator>
		<pubDate>Tue, 23 Jun 2009 13:40:54 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://3000tecken.wordpress.com/?p=64#comment-23</guid>
		<description>Intressant!

Körde Munckska Gardet även med samma &quot;sossarna/staten skyddar de onda rödingarna och låter dom göra vad dom vill&quot;-retorik trots sina egna priviligerade positioner? I fallet VH/Malmö är det ju så uppenbarligen absurdt, då Reepalu vill exakt samma sak som gardet (bevara fastighetspriserna och locka till sig köpstarka grupper i en period av ökande sociala spänningar), med det kanske finns en lång tradition av konspiratoriska vi-mot-dom-konstellationer i dessa sammanhang?</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Intressant!</p>
<p>Körde Munckska Gardet även med samma &#8221;sossarna/staten skyddar de onda rödingarna och låter dom göra vad dom vill&#8221;-retorik trots sina egna priviligerade positioner? I fallet VH/Malmö är det ju så uppenbarligen absurdt, då Reepalu vill exakt samma sak som gardet (bevara fastighetspriserna och locka till sig köpstarka grupper i en period av ökande sociala spänningar), med det kanske finns en lång tradition av konspiratoriska vi-mot-dom-konstellationer i dessa sammanhang?</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Kommentarer till Munckska kåren av Björn Nilsson</title>
		<link>http://3000tecken.wordpress.com/2009/06/21/munckska-karen/#comment-21</link>
		<dc:creator>Björn Nilsson</dc:creator>
		<pubDate>Mon, 22 Jun 2009 12:14:20 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://3000tecken.wordpress.com/?p=64#comment-21</guid>
		<description>Vår gamle vildmarkspoet Dan Andersson skrev en lång och elak dikt om &quot;borgargardet&quot; i Stockholm också. Han var ju samtida med händelserna i slutet av Första världskriget.

Och så får man väl hoppas att pajsarna i Västra Hamnen i Malmö har rätt i sina onda föraningar!</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Vår gamle vildmarkspoet Dan Andersson skrev en lång och elak dikt om &#8221;borgargardet&#8221; i Stockholm också. Han var ju samtida med händelserna i slutet av Första världskriget.</p>
<p>Och så får man väl hoppas att pajsarna i Västra Hamnen i Malmö har rätt i sina onda föraningar!</p>
]]></content:encoded>
	</item>
</channel>
</rss>
